Utpekande av funktionshindrade.
- Logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Hej,
Runt om oss i samhället börjar röster höjas för att man ska sluta kalla oss funktionshindrad, utvecklingsstörd och andra utpekande ord.
Man vill vara den man är utan att få en stämpel på sig.
Nu är min fundering, fyller stämpeln något syfte? Bör man helt ta bort ord
som berör våra funktionshinder?
Utgår man från ett personligt perspektiv kan svaret säkert bli ett tydligt JA. Men vad händer om vi ser det hela från ett vidare perspektiv.
Ta mig personligen som exempel, jag är hörselskadad. Detta medför att jag har svårigheter att delta i samtal där inte ansiktet syns på den som pratar.
Om utomstående inte vet om detta, då kan jag framstå som en rätt udda individ eftersom de ena stunden kan få svar på något de frågar mig, men i andra situationer blir de ignorerade. Man behöver inte vara ett geni för att lista ut att det lätt skapar en viss frustration och irritation hos de som försöker prata med mig.
Om jag fortsätter att tiga och inte berätta om min hörselskada, då kommer de efter ett tag att helt strunta i mig. Vad är det för nöje o umgås med en person som ignorerar en till och från hela tiden. Ser man det hela ur ett längre perspektiv så skulle det säkert innebära att jag nog blev en rätt ensam individ.
Men väljer jag i stället att redan vid första kontakten berätta att jag är hörselskadad och vilka konsekvenser det för med sig. Då möts jag av förståelse, då är jag plötsligt inte den där udda halvidioten som ignorerar folk till höger o vänster.
Liknande situationer tror jag vi kan ta fram för de flesta funktionshinder som inte syns.
Finns då inte ett behov att ibland presentera sitt funktionshinder? Inte så att jag menar att man ska ska låta funktionshindret bli ens identitet. Men vi kommer ju aldrig ifrån det faktum att det är en del av den vi är. Och vill vi ha förståelse för vår situation och beteende, måste vi då inte tala om att vi faktiskt är funktionshindrade.
För hur normala vi än vill vara och känna oss, kommer vi aldrig från det faktum att många av oss har beteenden och sånt som gör oss väldigt udda i andras ögon.
Vad är era tankar och funderingar kring detta?
//Soulhealer


